-     Mor Kerstin i Stämmemad, förläggare som enligt bygdeberättelserna ska ha varit den som först började väva med bomull. Hon belönades 1842 med en guldkedja av  kung Carl XIV Johan för sin insats inom textiltillverkningen. Hon har fått sitt namn förevigat på både torg och väg i Kinna.

-     Sven Eriksson, son till Mor Kerstin, började liksom modern med förläggarverksamhet. Han var en av de största i området men blev tidigt intresserad av maskintillverkning och anlade Sveriges första mekaniska väveri i Rydboholm redan 1834. Så småningom kompletterade han med fler väverier i Svaneholm och Viskafors och var delägare i Rydals spinneri. Han kom så småningom att äga stora delar av Kinnarumma och Seglora socknar och lät 1852 uppföra sin egen kyrka i Rydboholm, där han också anställde egen präst. Sven Erikssons namn lever kvar i Borås, både i namn på plats och skola. Mer om Mor Kerstin och sonen Sven Eriksson (av Gunnar Ahlberger på Kinna hembygdsförenings sidor)

-     Sven Andersson, född i Äspered och gift med dottern på Kinna Sanden, var en av de största förläggarna och hade uppemot 2000 väverskor som arbetade för honom. Som alla förläggare drev han också ett jordbruk vid sidan av textilverksamheten och lär ha haft en omfattande handel med boskap. Han kallades populärt ”Kungen i Mark”. Varumärket Kinnasand lever kvar ännu idag. Mer om Kinna Sanden (Kinna hembygdsförening)

-     Anna i Seglered, Seglora, fortsatte med mannens förläggarverksamhet i egen regi efter makens död. Hon kunde själv inte läsa eller räkna men höll reda på allt genom att göra märken i en dörr. Mest känd är hon kanske för historien om asken: när maken dött (1851) skulle kvarlåtenskapen redovisas och mor Anna var osäker på om också det som fanns i asken skulle tas med, de där småpengarna som kommit in under sommaren. Jodå, det skulle det ju. Däri låg en mindre förmögenhet i sedlar och mynt. Hur stor summan verkligen var är osäkert - den varierar i olika berättelser, från 45.000 till 70.000 riksdaler. Liksom så många andra av förläggarna investerade mor Anna sina pengar i utbildning till barnen. I denna släkt finns imponerande företagskopplingar till Volvo, Gamlestaden, SKF och investmentbolaget Asken.

-     Petter Andras Åkerlund, född i Ullasjö och som 20-åring anställd som bokhållare hos Sven Eriksson i Rydboholm. Han gifte sig med en förläggardotter i Fritsla och blev ägare till Klockaregården där. Efter framgångsrika förläggarår startade också han fabrikstillverkning. Han var med i starten av Borås Wäfveri 1870 men lämnade det snart och startade istället Drufvefors Väfveri. Han fick hedersnamnet ”Boråsindustrins grundläggare”.

Och många fler……..

Andersson-Palmqvist, Lena (1980). Decentraliserad textilindustri: Förlagssystemets utveckling i Marks härad under senare delen av 1800-talet. Konsthögskolans Arkitekturskola/Lena Andersson-Palmqvist

Boger, Gustaf & Larsson, Rune (1985). Knalleliv. Borås: Borås Tidnings förlag.

Ljung, Anders (2009). Släktgårdarna: Salgutsered i Kinna och Seglora Andersgården.

Millqvist, Folke (1980). Vävnadsförläggarna i Sjuhäradsbygden. I Från Borås och de sju häraderna. Borås: De sju häradernas kulturhistoriska förening, årsbok 1980.